Bitterljuv
Det perfekta ordet har dykt upp, det perfekta ordet för att beskriva min student. Bitterljuv.
För de flesta betyder studenten enbart lycka. Man har nått den punkten i livet när man får chansen att starta ett nytt och eget liv. Ett liv som bara du endast du själv styr över. Man får chansen till ett jobba och känna sina egna pengar vilket leder till att man kan flytta hem ifrån och leva sitt eget liv. Du hittar den plats där du hör hemma, där du kan vara dig själv.
Men för mig och vissa av andra i min närhet betyder studenten så mycket mer.
Vi har redan tagit det stora klivet, vi har flyttat hem ifrån vi har skaffat oss et eget liv. Vi är våra själva. Studenten för oss blir ett nervbyte från första klass till tredje.
Jag har funnit de vänner jag trivs med och vill ha kvar, jag vill inte hitta några nya. För jag vet att jag inte kommer att finna några bättre mer personliga och självlysande än er. Jag har vuxit upp och hittat mig själv. Jag är självständig, stark och modig.
Flytten jag gjorde för snart tre år sedan är en av de bästa saker jag gjort i mitt snart 19 åriga liv, om inte den bästa. Jag mins känslan jag hade då, oron för att flytta hem ifrån för att lämna allt där hemma för att starta om på nytt. Men den oron går inte att jämföra med den som kryper sig fram nu. Flytten hem om man kan kalla det så, känns så mycket mer oroande än flytten jag gjorde hit till Karlstad. Vad skall jag göra hemma? De få vänner jag hade där hemma är lång ifrån vad jag kan kalla vänner i dag. Hemma är jag bort bytt och utsuddad. Ingen av betydelse. Jag har vuxit upp och blivit någon annan, jag är i deras ögon främmande. Det som var hemma är inte hemma längre. Hemma är här.
Men för att nämna något av det positiva, vi här på svea är tre år före i tiden. Det alla studenter gör nu gjorde vi för tre år sedan. Ni lämnar det trygga nu, vi gjorde det då. Ni har tre år framför er av upplevelser som vi redan upplevt. Ni gör det vi redan gjort. Och jag måste erkänna att det känns bra. Det känns bra att vara sig själv redan nu.
Studenten, your breaking up my happy home.
Kunde inte ha sagt det bättre själv! totaly bittersweet
Jag antar att du går på någon form av gymnasieskola där man bor på annan ort än den där man gick i grundskolan, förutsatt att man inte är född i gymnasieskolans ort förstås.
Du menar alltså att du skulle ha blivit mer vuxen än de av oss som bor hemma, bara för att vi inte tvingas laga mat, diska och städa själva? Eller menar du att våra föräldrar skulle styra över oss så att vi inte kan utveckla en egen personlighet? Jag blir förolämpad när du skriver att vi skulle ligga tre år efter er i tiden bara för att ni bott utan vuxna i tre år, dels för att jag inte tror att ni har andra förutsättningar än oss nu och dels för att du får det att låta som om vi inte har kunnat utvecklas på tre år för att vi inte bott utan mamma och pappa.
Förstår dock din poäng med att det blir mer smärtsamt att lämna gymnasiet nu eftersom det varit ett liv du inte vill "fly" från så som vill "fly" från våra föräldrar etc.
Kan fortsätta rabla på men det är inge kul om inte du får svara först. Jag skriver mest för att jag är sugen på att tjaffsa lite tror jag. ;P
Skriv gärna till djingiskhan på bdb om jag missförståt dig eller något sånt.
Känns skönt att höra att du har hittat dina vänner och DIG SJÄLV! =) Känner att jag med har gjort det, vuxit ifrån "the bonniga" och blivit en hel människa..
