sömnproblem
Sömnproblemen är tillbaks som ett brev på posten och de hade inte kunnat komma mer olämpligt med tanke på att jag skall upp och jobba i morgon, tur att jag inte börjar förens två.
Ett annat problem är ju även det att jag inte har något att göra under mina sömnlösa nätter, jag har tagit studenten och har inga mer läxor, prov eller inlämningar och därmed försvinner mitt nattliga tidsfördriv som i vanliga fall brukar vara att skriva klart alla dessa. Det finns häller ingen halvnaken Sophia som springer i korridoren.
Jag måste hitta ett nytt tidsfördriv, eller alternativt få sömnen tillbaks.
blubb,blubb
Det är tur att jag inte riktigt viste vad som fanns utanför Bengtsforskommun under de 16 år jag var tvungen att bo här på heltid för då hade jag fan inte överlevt. Hur människor i min ålder frivilligt bor och lever här är en stor fråga för mig, och jag kan inte hitta ett helt logiskt svar.
Helt otroligt vad den här dagen har glidit förbi fort, jag har inte gjort ett dugg mer än att tagit en promenad med hunden och suttit och läst men dagen är redan slut och kvällen är här och det kommer troligen inte hända nått mer spännande för det.
Just nu sitter jag i tv rummet med Alexander och hans kompisar. De sitter och spelar musik för mig och till min stora glädje har min lillebror äntligen börjat lyssna på riktigt musik, inte äckel techno, bra jobbat bror!
Imorgon är det jobb som gäller och jag har faktiskt längtat, även om det innebär att åka ut i skogen och ta hand om 11 barn varav minst 3 kommer att gå in för att göra livet svårt för oss ledare, 2 kommer att gråta sig till sömns, vilja ringa mamma och åka hem de två i värsta fall tre första nätterna pga, mammalaria. 1 barn kommer garanterat slå sig illa och vara tvungen att åka till sjukan, 2 barn kommer säker vara så där jobbiga fjäska, sitta i knät och hänga efter ledarna hela tiden och resten kommer bara vara barn... Men jag längtar för jag kommer äntligen få något att göra om dagarna i en hel vecka! Och trots allt så är det rätt kul om jag skall vara ärlig, jag gillar skogen, stora gula backen och barnen.
systeryster
Idag är det en vecka sen studenten, vid den här tiden förra veckan var vi allihop fulla och glada på nöjes. Det har sjunkit in på riktigt att det inte är vi och staden K längre och det känns konstigt, väldigt konstigt.
Jag har nu bott hemma i nästan en vecka och jag är redan uttråkad. Om jag inte hade haft Amanda som är en av de enda vettiga människor som går att finna i denna hålan vet jag inte hur jag hade klarat mig. Tack Amanda.
En annan sak som förgyllde två av dagarna denna veckan var att systeryster kom ner och hälsade på, det är helt otroligt vad jag har saknat dig utan att veta om det. Vi gjorde inte allt för mycket mer än att åka upp och ta oss en tur på hästarna, Eldi som jag har saknat så att det gjort ont i hjärtat. Vi hann även med en lång promenad i skogen och sen såg vi naturligtvis på fotbollen i går och oj vilken besvikelse. Självklart viste jag att Sverige skulle förlora men jag trodde dock att de skulle kämpa lite för att vinna men inte. Pinsamt dåligt spelat gubbar!
Imorgon är det midsommar och jag har inga planer alls, skit trist. Jag har inget liv här. Vet inte riktigt vad jag skall hitta på men det blir nog ett glas vin, soffan och en ROLIG film för man kan inte ha tråkigt på midsommar inte.
när släpper man en dröm?
Det blev för mycket att välja bland, men jag tror att jag har gjort rätt. Hoppas att ni inte blev allt för besvikna på mig, men man skall lite på sin magkännsla har jag lärt mig och den sa; dissa Nyköping.
Nu hänger hoppet vid Frankrike. Om hoppet sviker mig och Frankrike säger nej vet jag inte hur det blir eller vart jag hamnar. Nyköping kanske får en ny chans eller så kanske jag hittar ett nytt Frankrike eller kanske ett England, Göteborg eller varför inte Tokyo eller Malmö?
bengtsfors
Det är för mig svårt att förstå hur en ort kan lyckas producera så otroligt många superblonderade fjortisar med brunkräm för fem. Bengtsforskommun måste ha en undangömd fabrik någon stanns och jag lovar om jag hittar den skall jag spränga den i bitar.
Eller jag kanske skall starta en, hur man klär sig, sminkar sig och får en bra personlighet kurs i stället? Rik skulle jag ju bli i alla fall.
slutt'
Nu är det över på riktigt, jag och alla mina vänner har tagit studenten och fy fan vad vi är bra.
Med gråten i halsen gick jag igenom Karlstad igår och mindes alla de stunder vi haft i denna stad de senaste tre åren och det gjorde riktigt ont i hjärtat när jag tänkte på att det aldrig kommer vara vi i staden K igen. Jag har fått tre år av minnen jag aldrig kommer att glömma och träffat några av de underbara människorna jag någonsin kommer att möta, det gör så fruktansvärt ont att skiljas från er.
Alla åren på Lillerud har varit något speciellt men det jag kommer att minnas starkast är det sista, det året vi blev sveadownunder. Alla ni svea brudar har förgyllt min vardag i ett års tid och jag har inte ännu kommit på hur jag skall klara mig utan er och allt ni ger. Det har bara gått en dag sen det var vi men det känns redan så otroligt tomt.
Men det är dags att ta ett steg vidare i livet, det är dags att torka tårarna som fallit i några dagar om inte minst nu, och ta det där steget vidare. Det är underbart att inte vara bunden till något. Jag kan göra precis vad jag vill, hur jag vill, när jag vill och det är exakt vad jag tänker göra. Jag skall leva livet som aldrig förr.
vår tid
Det börjar dra ihop sig mot slutet, endast två dagar kvar.
De närmsta dagarna och nätterna har vart fyllda av tokigheter, bus, party och mys vår sista tid tillsammans har varit bäst trots lite sura miner. En bal är redan avklarad och den andra kommer vara över kring 1 i natt och i morgon väntar studenten. Det känns så otroligt overkligt att tiden här är över om endast en dag, jag kommer sakna våra dagar, stunder och år.
Lyckan är total, men ändå bränner tårarna.
