blubb,blubb
Det är tur att jag inte riktigt viste vad som fanns utanför Bengtsforskommun under de 16 år jag var tvungen att bo här på heltid för då hade jag fan inte överlevt. Hur människor i min ålder frivilligt bor och lever här är en stor fråga för mig, och jag kan inte hitta ett helt logiskt svar.
Helt otroligt vad den här dagen har glidit förbi fort, jag har inte gjort ett dugg mer än att tagit en promenad med hunden och suttit och läst men dagen är redan slut och kvällen är här och det kommer troligen inte hända nått mer spännande för det.
Just nu sitter jag i tv rummet med Alexander och hans kompisar. De sitter och spelar musik för mig och till min stora glädje har min lillebror äntligen börjat lyssna på riktigt musik, inte äckel techno, bra jobbat bror!
Imorgon är det jobb som gäller och jag har faktiskt längtat, även om det innebär att åka ut i skogen och ta hand om 11 barn varav minst 3 kommer att gå in för att göra livet svårt för oss ledare, 2 kommer att gråta sig till sömns, vilja ringa mamma och åka hem de två i värsta fall tre första nätterna pga, mammalaria. 1 barn kommer garanterat slå sig illa och vara tvungen att åka till sjukan, 2 barn kommer säker vara så där jobbiga fjäska, sitta i knät och hänga efter ledarna hela tiden och resten kommer bara vara barn... Men jag längtar för jag kommer äntligen få något att göra om dagarna i en hel vecka! Och trots allt så är det rätt kul om jag skall vara ärlig, jag gillar skogen, stora gula backen och barnen.
systeryster
Idag är det en vecka sen studenten, vid den här tiden förra veckan var vi allihop fulla och glada på nöjes. Det har sjunkit in på riktigt att det inte är vi och staden K längre och det känns konstigt, väldigt konstigt.
Jag har nu bott hemma i nästan en vecka och jag är redan uttråkad. Om jag inte hade haft Amanda som är en av de enda vettiga människor som går att finna i denna hålan vet jag inte hur jag hade klarat mig. Tack Amanda.
En annan sak som förgyllde två av dagarna denna veckan var att systeryster kom ner och hälsade på, det är helt otroligt vad jag har saknat dig utan att veta om det. Vi gjorde inte allt för mycket mer än att åka upp och ta oss en tur på hästarna, Eldi som jag har saknat så att det gjort ont i hjärtat. Vi hann även med en lång promenad i skogen och sen såg vi naturligtvis på fotbollen i går och oj vilken besvikelse. Självklart viste jag att Sverige skulle förlora men jag trodde dock att de skulle kämpa lite för att vinna men inte. Pinsamt dåligt spelat gubbar!
Imorgon är det midsommar och jag har inga planer alls, skit trist. Jag har inget liv här. Vet inte riktigt vad jag skall hitta på men det blir nog ett glas vin, soffan och en ROLIG film för man kan inte ha tråkigt på midsommar inte.
när släpper man en dröm?
Det blev för mycket att välja bland, men jag tror att jag har gjort rätt. Hoppas att ni inte blev allt för besvikna på mig, men man skall lite på sin magkännsla har jag lärt mig och den sa; dissa Nyköping.
Nu hänger hoppet vid Frankrike. Om hoppet sviker mig och Frankrike säger nej vet jag inte hur det blir eller vart jag hamnar. Nyköping kanske får en ny chans eller så kanske jag hittar ett nytt Frankrike eller kanske ett England, Göteborg eller varför inte Tokyo eller Malmö?
bengtsfors
Det är för mig svårt att förstå hur en ort kan lyckas producera så otroligt många superblonderade fjortisar med brunkräm för fem. Bengtsforskommun måste ha en undangömd fabrik någon stanns och jag lovar om jag hittar den skall jag spränga den i bitar.
Eller jag kanske skall starta en, hur man klär sig, sminkar sig och får en bra personlighet kurs i stället? Rik skulle jag ju bli i alla fall.
slutt'
Nu är det över på riktigt, jag och alla mina vänner har tagit studenten och fy fan vad vi är bra.
Med gråten i halsen gick jag igenom Karlstad igår och mindes alla de stunder vi haft i denna stad de senaste tre åren och det gjorde riktigt ont i hjärtat när jag tänkte på att det aldrig kommer vara vi i staden K igen. Jag har fått tre år av minnen jag aldrig kommer att glömma och träffat några av de underbara människorna jag någonsin kommer att möta, det gör så fruktansvärt ont att skiljas från er.
Alla åren på Lillerud har varit något speciellt men det jag kommer att minnas starkast är det sista, det året vi blev sveadownunder. Alla ni svea brudar har förgyllt min vardag i ett års tid och jag har inte ännu kommit på hur jag skall klara mig utan er och allt ni ger. Det har bara gått en dag sen det var vi men det känns redan så otroligt tomt.
Men det är dags att ta ett steg vidare i livet, det är dags att torka tårarna som fallit i några dagar om inte minst nu, och ta det där steget vidare. Det är underbart att inte vara bunden till något. Jag kan göra precis vad jag vill, hur jag vill, när jag vill och det är exakt vad jag tänker göra. Jag skall leva livet som aldrig förr.
vår tid
Det börjar dra ihop sig mot slutet, endast två dagar kvar.
De närmsta dagarna och nätterna har vart fyllda av tokigheter, bus, party och mys vår sista tid tillsammans har varit bäst trots lite sura miner. En bal är redan avklarad och den andra kommer vara över kring 1 i natt och i morgon väntar studenten. Det känns så otroligt overkligt att tiden här är över om endast en dag, jag kommer sakna våra dagar, stunder och år.
Lyckan är total, men ändå bränner tårarna.
hög på livet
Livet känns så där riktigt underbart bra som det bara gör ibland idag och jag kan bara säga att jag gillart!
Jag och Hanna är bäst i världen, ja så är det faktiskt. Vi har äntligen fått klart vår projektrapport. Vi är så otroligt duktiga! Det är en underbar känsla att inte ha den där rapporten tyngande på axlarna, jag känner mig reda flera kilon lättare och gud så underbart det är. Jag har även lyckats knåpa ihop de arbeten jag hade kvar i Religion och lämnade in det sista idag. Examinationsfrågorna är även de snart klara, jag är verkligen duktig.
Det är en riktigt bra dag i dag. Solen skiner och jag är lycklig. Det ryktas även om grillning, uteserveringar och dans, dans, dans i kväll och det låter otroligt lockande måste jag säga.
Bara för att vi är så otroligt jävla bra
buhu
Nu vill jag bara lägga mig ner skrika, gråta och tycka riktigt synd om mig själv men eftersom jag är vuxen nog att inse att det inte hjälper så biter jag ihop och gör det jag ska i stället. Det är ju endast jag själv som satt mig i denna situationen, jag har alltså mig själv att skylla. Igen.
Lär dig någon gång för i helvete JoHanna.
8 plus & regn
8 plus och regn är inget t-shirt väder. Lev i nuet tack.
home sweet home
Lämnat Billingsfors och är tillbaks i staden K, allt är som vanligt igen.
Första dagen i skolan på en hel vecka i dag trött var ja och ont hade ja men ändå skönt att vara tillbaks i vardagen igen. Kort skoldag slutade runt 12 men inte fick jag vila för det hem och göra klart ett religionsarbete, vilket jag faktiskt fick klart! Bra jobbat mig själv! Nu är det bara ett arbete plus ett prov att få klart i religionen, tänkte ta tag i det i morgon i alla fall arbetet provet får vänta lite.
Eftermiddagen flöt förbi rätt fort. Fixade lite med Isabelles hår tog en sväng in till bergan för att hämta ut lite mediciner till halsen. Hem igen tittade på tv en sväng, pluggade lite till och hade precis börjat få planer på att gå och lägga mig men då började det hända grejer på Svea.
Jag hade precis lämnat nvarnas plugghörna vid köksbordet (Idas matte E gjorde mig snurrig) och lagt mig bekvämt i sängen när Stina bestämmer sig för att det är dags att åka in till akuten hon hade nämligen tröttnat på sitt öra som gör ont, ögonen som rinner och näsan som inte går att andas genom. Tapper som jag är följer jag med Eme som är vår chaffis i alla lägen och håller henne sällskap. Väl inne på akuten hade Stina turen att komma in till doktorn på en gång, hon fick snabbt konstaterat att det var öroninflammation hon hade, blev tilldelad lite medicin och så var vi på väg hem igen. Snabbt och enkelt. Vi slapp alltså sitta halva natten på akuten som vi trott, bra grej.
Väl hemma igen är inte Stina och jag, de två sjuklingarna alls trötta längre så vi tittade på en film halvsomna i soffan och nu tänkte vi gå och somna i sängen.
pussgodnatt
Stiina glad igen
varför
Det jag fick höra för en stund sen gör mig så otroligt arg, hur kan man vara så respektlös. Lägg inte ditt liv på någon annans samvete.
Varför är människan så egoistisk och alltid sätter sig själv och sina känslor i första hand? Vi säger att vi respekterar och bryr oss men vad betyder det om vi inte kan acceptera. Om man älskar någon varför sätter man inte den i första hand, förstår den och gör den lycklig. Varför förstöra genom att förfölja och hota? Är det att älska?
Varför vara så otroligt egoistisk?
värmland
Jag har lyckat ätit lite i dag, tummen upp för mig! Dock var det inte utan smärta kan jag lova. Äggröra var det som slank ner i alla fall, det är min nya grej, alldeles lagomt mjukt och lent för halsen, haha.
Har faktiskt inte haft så otroligt ont i halsen i dag inte lika ont som de andra dagarna i alla fall. Största problemet just nu är den äckliga smaken av var och sår som ständigt är där! Den lilla mat jag lyckas få i mig gör mig ju spy färdig av smaken. Äckligast hittills är lugnt drick yoghurt med jordgubbssmak, fy fan det gick inte alls.
Jaja. I morgon far jag hem till Värmland igen mammi kör mig ska även försöka gå på stan om jag orkar. Måste få tag på en student klänning och skor! Puh.
Planen är att ja ska försöka skippa värktabletterna för dom är rena sömnpillren blir som en zombie av dem (kan ju inte gå sovande på stan) men problemet då är ju att jag troligen kommer få jätte ont i halsen i stället. Trött eller ont? Det är den stora frågan.
nyponsoppa
Halleluja, Johanna har lyckats få i sig ett halft glas nyponsoppa plus ett glas vatten i dag!
Okej, jag börjar tröttna lite lätt på det här nu, att inte kunna äta. Det är faktiskt inte kul längre. Visst jag blir smal, gått ner hela 5 kg visserligen kommer jag väl att gå upp dem lika fort jag börjar äta och dricka som en normal människa igen men det är ju kul för stunden.
Det är i stunder som dessa, när jag inte kan äta som jag inser hur ända in i helvetet gott det är med mat!
Ps; Orsaken till att jag inte lyfter luren när det ringer är inte att jag är dum och dryg utan att jag inte kan prata ordentligt efter operationen än
hem till gården
Mammi lagar mat och snacka om att det kurar i min mage! Har inte ätit sen i tisdags eftermiddag.
När man ligger hemma och är sjuk så här hela dagarna och tittar på tv får man nöja sig med det som erbjuds under förmiddagarna vilket är dessa hemska serier som hem till gården och days of our lifes. Jag blir lika förundrad varje gång jag ser dessa serier, de är så otroligt värdelösa, skådespelarna skall man inte ens prata om men ändå så lyckas serierna överleva. Det måste vara alla vi sjuka människor som ligger hemma av någon anledning, utslagna i soffan med inget annat val än att genomlida dessa serier som gör att de överlever för det kan väl inte finnas någon som seriöst tycker det är bra? Eller ?
Nej, nu är det dags att gurgla desinfektionsmedel igen så att halsen inte blir full av bakterier, det skulle bli lite jobbigt.
Ps, Min hals är nog bland det vidrigaste jag sett på länge. Blir äcklad av att tänka på hur den ser ut. Funderar på att lägga upp ett kort här bara för att äckla er lite.
bajsbajsbajs
Fan vad det här känns ovärt just nu.
Operationen gick bra hela dagen efter operationen i går gick bra natten var okej det var inte förens jag kom hem runt lunch i dag som helvetet braka lös. Under tiden på sjukan vart jag i proppad smärtstillande var tredje timme, de gjorde susen kan jag lova. Högsometthus.
Men nu, väl hemma måste jag svälja tabletter för att bli av med smärtan och hur skall det gå till när ja inte ens kan ta en klunk vatten? Det gör ondare att svälja tabletten och va av med smärtan en timme än att skita i tabletten och i stället ha kvar det onda. Kan inte prata, inte dricka, inte äta, inte sova.
Nu ska jag fortsätta stirra in i väggen och tycka synd om mig själv för det är i princip det enda jag kan göra, dessutom är jag rätt bra på det.
nu måste det fan bli bra
för jag tänker inte gå runt och ha så här ont i onödan
dobido
Oh, fuck it vad jag börjar bli nervös inför operationen i morgon. Inte för att det är ett stort ingrepp men hela grejen med att bli sövd och inte kunna styra över sig själv, inte veta vad som händer med sig själv är så jävla creepy. Dessutom blir jag nog tvungen till att sova kvar över natten och med min vanliga tur kommer jag garanterat få dela rum med någon knepig typ.
For hem till mammi och pappi i stora staden Billingsfors i dag. Inte gjort värst mycket sen jag kom hem mer än att gått en promenad med voffen och tittat på film med pappi. Ska snart försöka leta reda på sängen men före det måste jag ta mig en dusch vilket jag inte riktigt har samlat kraft till än.
Och Hanna, dålig stil av dig att inte komma hem i går, städade rummet som en tok och bäddade till och med din säng för att du skulle få ha ett rent och fint rum på födelsedagen. Nu han ju jag skita ner det igen innan du kom. Bajskorv.
Inget grattis fick du häller eftersom att du inte kom hem, du får skylla dig själv.
Vi kommer alltid att minnas dig.
Det har hänt saker denna helg som inte borde få hända, inte nu inte någonsin.
Saker som för mig är bevis på att han som kallas gud inte finns.
I fredags natt när jag själv roade mig med mina vänner, tog ett glas vin, firade en födelsedag och njöt av att vara ung och fri hände något som skulle komma att beröra oss alla djupt.
Föraren var nykter, hastigheten hölls och vädret var på topp. Men ändå körde de tre ungdomarna av vägen, voltar och Malin som slarvat med bilbältet som vi alla gör och har gjort någon gång klarar sig inte.
Vi kommer alltid att minnas dig.
-
Bitterljuv
Det perfekta ordet har dykt upp, det perfekta ordet för att beskriva min student. Bitterljuv.
För de flesta betyder studenten enbart lycka. Man har nått den punkten i livet när man får chansen att starta ett nytt och eget liv. Ett liv som bara du endast du själv styr över. Man får chansen till ett jobba och känna sina egna pengar vilket leder till att man kan flytta hem ifrån och leva sitt eget liv. Du hittar den plats där du hör hemma, där du kan vara dig själv.
Men för mig och vissa av andra i min närhet betyder studenten så mycket mer.
Vi har redan tagit det stora klivet, vi har flyttat hem ifrån vi har skaffat oss et eget liv. Vi är våra själva. Studenten för oss blir ett nervbyte från första klass till tredje.
Jag har funnit de vänner jag trivs med och vill ha kvar, jag vill inte hitta några nya. För jag vet att jag inte kommer att finna några bättre mer personliga och självlysande än er. Jag har vuxit upp och hittat mig själv. Jag är självständig, stark och modig.
Flytten jag gjorde för snart tre år sedan är en av de bästa saker jag gjort i mitt snart 19 åriga liv, om inte den bästa. Jag mins känslan jag hade då, oron för att flytta hem ifrån för att lämna allt där hemma för att starta om på nytt. Men den oron går inte att jämföra med den som kryper sig fram nu. Flytten hem om man kan kalla det så, känns så mycket mer oroande än flytten jag gjorde hit till Karlstad. Vad skall jag göra hemma? De få vänner jag hade där hemma är lång ifrån vad jag kan kalla vänner i dag. Hemma är jag bort bytt och utsuddad. Ingen av betydelse. Jag har vuxit upp och blivit någon annan, jag är i deras ögon främmande. Det som var hemma är inte hemma längre. Hemma är här.
Men för att nämna något av det positiva, vi här på svea är tre år före i tiden. Det alla studenter gör nu gjorde vi för tre år sedan. Ni lämnar det trygga nu, vi gjorde det då. Ni har tre år framför er av upplevelser som vi redan upplevt. Ni gör det vi redan gjort. Och jag måste erkänna att det känns bra. Det känns bra att vara sig själv redan nu.
Studenten, your breaking up my happy home.
Vaken?
Sömnproblem på hög nivå, jag kan inte sova. Har försökt somna nu i lite mer än två timmar och nu har jag tröttnatt på att försöka. Om det är nått som är tråkigt så är det att ligga vaken och försöka somna. Ju mer man tänker på att nu måste jag somna ju svårare blir det och ångesten inför morgondagens trötthet smyger sig fram.
Som sagt var jag med Eme när hon tävlade i söndags allt började med några halvtaskiga knoppar sen gick det bara utför,
- kom alldeles för tidigt till tävlingen
- gick inte alls bra i någon av klasserna
- körde sönder transporten på vägen hem (fastnade nästan under en bro)
- låste oss ute när vi kom hem
(bröt oss in genom källar dörren efter några timmars utevistelse)
- en skata försökte sno våra pengar
Men vi hade i alla fall tur med vädret.
Nej, det här duger inte, tror jag att ja ska försöka sova igen. Önska mig lycka till.
Godnatten.
Eme & Garonne
Staden K.
Sista dagen på praktiken är gjord, halleluja vad skönt!
Jag och Stina har skött oss riktigt bra den här gången varken haft ihjäl några fiskar eller sabbat oss i kassan. Det enda som var lite av ett problem var ju huvudräkningen men vi kan ju tacka gud för miniräknaren.
Är tillbaks i underbara staden K dock lite tomt här på Sveadownunder. Endast jag och Eme här men vi sjunger singstar och lever loppan. Ni ska bara veta vad ni missar.
Nej, nu blir det sängen. Ska upp tidigt i morgon för att följa med Eme på tävling, bär av hem till kära Dalsland närmare bestämt Åmål i Billingsfors hamnar jag inte förens på fredag.
.
